Vår historia

Så skapades ett av Norrlands mest kända familjeföretag

Allt börjar med två bröder

Vår historia är inte bara berättelsen om hur Bilbolaget grundades. Den innehåller så mycket mer. Det är lika mycket berättelsen om hur två bröder bygger upp ett av Norrlands mest kända familjeföretag i en tid av allmän pessimism och svag framtidstro. Det är också historien om Volvo i såväl med- som motgång och om bilens utveckling under årens lopp.


Den första Volvon

Den här historien har sin början några år innan Bilbolaget grundas. Vi reser tillbaks till det glada 20-talet, ett decennium som präglas av framtidstro och internationella konjunkturer på uppgång. Ur hemmens radioapparater flödar jazzmusiken och den stora börskraschen i USA den 29 oktober 1929 har ännu inte inträffat.

1926-1927

Volvo ÖV 4 var Volvos första bilmodell, där ”ÖV 4” står för ”Öppen Vagn 4 cylindrar”. Modellen introduceras på marknaden 1927, men redan sista veckan i augusti 1926 skickas ett pressmeddelande ut med bilder på bilen.

Bilen har av eftervärlden fått smeknamnet ”Jakob”. Detta sägs ha sitt ursprung i den förseriebil, av 10 byggda vid AB Galco (G.A. Lindquist & Co.) på Hälsingegatan 41 i Stockholm, som blev klar 25 juli 1926, samma dag som Jakob har namnsdag.

Den första serietillverkade bilen körs ut ur fabriksporten på Hisingen i Göteborg av försäljningschef Hilmer Johansson 14 april 1927. Det blir dagen som Volvo officiellt ”föds” som bilföretag, även om företaget som sådant egentligen grundas vid SKF:s styrelsemöte i Hofors redan i augusti 1926.

Totalt produceras 926 Volvo ÖV 4. En av dem finns än idag hos oss på Bilbolaget. När den köptes byttes den mot en helt ny Volvo.

Volvo ÖV 4 i fabrik
Volvo ÖV 4, kanske inte en bil för regniga dagar.
Volvo ÖV 4 körs ut från fabrikslokalen
Vi vet inte om detta är premiärturen, men visst känns det högtidligt?
Volvo ÖV 4 på vintern med snökedjor
Prototyp av Volvo ÖV 4 med snökedjor, vintern 1929.

1927

Volvo börjar tillverkning och försäljning av sin nyutvecklade bil. De får namnet PV 650, 651 och 652 och fram till 1934 tillverkas 2 832 exemplar.

Vår historia tar sin början

1930-talet är en tid som kännetecknas av ekonomiskt kaos och hög arbetslöshet. Den världsomfattande depressionen når sin kulmen i Sverige när industri- och finansmannen Ivar Kreuger avlider i Paris 1932. Konkurserna drabbar både små och stora företag i Sverige. Depressionen blir kännbar även för Norrlands fåtaliga industriföretag och skogsindustrin avstannar i princip helt.

1931

I början av 30-talet finns Volvo representerat i Östersund. Försäljningen av Volvobilen går emellertid trögt.

1932

Bröderna Sven O Persson och Gustaf Persson övertar agenturen för Volvo i Jämtlands län. Samma år registrerar de företaget Bilbolaget Östersund, Persson & Co. Företaget öppnar lokaler för försäljning och verkstad vid Gustav III Torg i Östersund. Det är ett utmärkt läge eftersom torget är knutpunkten för bygdens folk.

Idag ligger köpcentrumet Mittpunkten, f.d. Domusvaruhuset, på den plats där man först startade.

Första året såldes totalt 14 bilar, merparten av dem lastbilar. Ett resultat som var så bra att man erbjöds agenturen för Sundsvall som endast sålt en bil föregående år. Sundsvallsdistriktet innefattade då, förutom omkringliggande landsbygd, även Härnösand. Efter mycket vånda tackade Sven och Gustaf ja och med det hade bröderna i ett slag fått dubbelt så stort försäljningsdistrikt.

1935

Gustaf Persson och brodern Sven O Persson startar verksamheten i Sundsvall och bildar Bilbolaget Sundsvall AB, företaget som med tiden utvecklas till dagens Bilbolaget.

För att du ska förstå vad vi menar med det går vi händelserna lite i förväg nu. Det är nämligen så att 20 år fram i tiden, år 1955, kommer Bilbolaget att delas upp mellan bröderna Persson. Sundsvall med tillhörande verksamheter blir ett bolag och Östersund ett annat. Därför säger vi att vårat Bilbolaget grundades just år 1935 då Sundsvallsföretaget startades.

Så, tillbaks till 1930-talet.

Volvo PV51
Volvo PV 51

1936

Under de första Volvo-åren är det främst lastbilarna som ger Volvo sitt goda anseende. Det är också denna typ av tunga fordon som Sven och Gustaf säljer mest av. Personbilarna anses för stora och tunga om man jämför med de utländska märkena. Men så 1936 kommer Volvo med en personbil som bättre ska konkurrera med de billiga importerade bilarna. Den får modellnamnet PV 51 och blir enormt populär i Sverige.

1939

Andra världskriget bryter ut och den knappa tillgången på bensin och diesel gör att efterfrågan på bilar minskar dramatiskt. Volvo tillverkar under kriget enbart bilar till det svenska försvaret.

Men nöden blir uppfinningarnas moder. Gengasaggregatet får sitt genombrott under krigstiden. Man monterar gengasaggregat på bussar, lastbilar, traktorer och bilar och gengasen blir ett bra surrogat till vanliga drivmedel.

Kolning och huggning av gengasved blir en omfattande del i personbilsförsäljningen för Bilbolaget. Sven O Persson har egen kolning av gengasved och har mot slutet av kriget två moderna gengasugnar.

Tre Volvo PV är uppställda på Bergsgatan 6 utanför Bilbolagets gamla, numera rivna, lokaler.
Tre Volvo PV uppställda på Bergsgatan utanför Bilbolagets gamla, numera rivna, lokaler i Sundsvall.
Bild från Sundsvalls museum, fotograf Norrlandsbild.

1943-1947

Under krigsåren vill Volvoledningen utveckla en bil som ska ”…lyckliggöra den svenska publiken och i någon mån även utlandet, när fred åter inträtt”. Man förstår att en mindre bil med låg bränsleförbrukning kommer att vara attraktiv efter kriget.

Så föds Volvo PV 444, ofta bara kallad Volvo PV. En prototyp av bilen presenteras i september 1944 i Kungliga Tennishallen i Stockholm. Det dröjer dock innan produktionen kommer igång på allvar. De två första bilarna levereras först 1947 till Borås och Alingsås.

PV 444 banar väg för Volvo som framgångsrik personbilstillverkare och efterföljs av PV 544. De blir en enorm succé för Volvo! Fram till 1965 tillverkas 440 000 exemplar av dessa modeller.

1951

Det är nu efterkrigstid och företagsklimatet ser betydligt ljusare ut. Framgången gör att Bilbolaget kan förvärva fastigheten på Bangårdsgatan 2, som efter om- och tillbyggnad invigs 1951.

Två damer framför en Volvo PV445 Duett, Volvos första herrgårdsvagn
Volvo PV445 Duett, Volvos första herrgårdsvagn.

1953

Volvo släpper sin allra första herrgårdsvagn: Duett. Men Volvos första kombi blir inte alls den familjebil som de idag är. Duett, som är en tydlig kombination av en personbil och en arbetsbil, används till en början främst av myndigheter och företag.

1954

Sven och Gustaf Persson övertar agenturen av Volvo för Hudiksvall och Ljusdal. Det som 22 år tidigare började som en liten verksamhet i en småstad i Jämtland omfattar plötsligt ett stort område av Norrland.

1955

Bröderna bestämmer sig för att dela upp företagen. Sven erhåller Östersund medan Gustaf övertar ansvaret för Sundsvall, Härnösand, Hudiksvall och Ljusdal.

Här vinkar vi alltså adjö till företagsdelen som idag heter Bilbolaget Nord.

Pressvisning av Bilbolagets nya lokaler vid Bultgatan i Nacksta
Pressvisning av Bilbolagets nya lokaler vid Bultgatan i Nacksta, bilhallen
Pressvisning av Bilbolagets nya lokaler vid Bultgatan i Nacksta, verkstad

Pressvisning av Bilbolagets nya lokaler vid Bultgatan i Nacksta.
Bild från Sundsvalls museum, fotograf Norrlandsbild.

1958

Huvudanläggningen på Bultgatan i Sundsvall invigs.

Båtutställning på Bilbolaget i Nacksta. En Volvo Amazon med en sportbåt på en trailer.
Båtutställning på Bilbolaget i Nacksta. En Volvo Amazon med en sportbåt på en trailer.
Bild från Sundsvalls museum, fotograf: Norrlandsbild/Hans-Göran Engström

1959

Premiär för Volvo Amazon. Volvo Amazon är Volvos första sedanmodell och tillverkas huvudsakligen i Lundbyfabriken i Göteborg. Mer än hälften av alla drygt 660.000 Amazoner går på export till bland annat England och USA.

Visning för allmänheten i Bilbolagets nya hall vid Östra Långgatan.
Visning för allmänheten i Bilbolagets nya hall vid Östra Långgatan.
Bild från Sundsvalls museum, fotograf: Norrlandsbild/Ragge Ellefsson
Bilbolagets servicebil utanför gummiverkstaden vid Östra Långgatan.
Bild från Sundsvalls museum, fotograf: Norrlandsbild/Ragge Ellefsson

1963

Huvudanläggningen på Östra långgatan i Sundsvall invigs.

1972

Bilbolaget förvärvar Bollnäsdistriktet.

1974

Premiär av Volvo 240.

Bilbolaget i Timrå, Köpmangatan 38, historisk bild
Bilbolaget i Timrå, Köpmangatan 38.
Bild från Sundsvalls museum, fotograf: Norrlandsbild/Bosse Ericsson
Bilbolagets försäljare samlade runt en Volvo 343.
Bilbolagets försäljare samlade runt en Volvo 343.
Bild från Sundsvalls museum, fotograf: Norrlandsbild/Jan Stadling

1978

Invigs Timråanläggningen.

1982

Renault introduceras i Bilbolaget.

1988

I samband med generationsskifte blir Bilbolaget Sundsvall AB moderbolag, ägare Per-Olof Persson, och Bilbolaget i Hudiksvall och Bollnäs blir dotterbolag.

1991

All verksamhet i Sundsvall samlas på Bultgatan.

1993

Bilbolaget förvärvar verksamheten i Söderhamn.

1994

Bilbolaget förvärvar lastbilsverksamheten i Gävle och har nu anläggningar i hela Gävleborgs län.

1996

Premiär av Volvo V70.

1997

Invigs ny personbilsverkstad samt ny butik och kundmottagning i Sundsvall.

2000

Ombildas koncernen till den bolagsstruktur som gäller idag med bl.a. ett moderbolag och två personbilsbolag.

2002

Invigs ny försäljningsanläggning i Sundsvall. Dessutom invigs en ny personbilsanläggning i Söderhamn.

2003

Careta stormarknad för begagnade bilar invigs i Timrå.

2007

Fordagenturen förvärvas i Sundsvall.

Ny lastvagnsanläggning invigs i Söderhamn.

2008

Nyinvigning av personbilsanläggningen i Ljusdal.

2009

Nybilsmärket Dacia introduceras på Careta som med sina låga och fasta priser passar väl in i Caretas koncept med prutat och klart. Bilbolagets transportbilsförsäljning flyttar in hos Careta och erbjuder ett heltäckande transportbilsprogram från Ford och Renault.

2010

Careta går från att vara en stormarknad för begagnade bilar till att bli ett bilvaruhus för alla med såväl allbilsverkstad, transportbilsförsäljning, försäljning av nybilsmärket Dacia samt försäljning av begagnade bilar.

Nyinvigning av personbilsanläggningen i Bollnäs.

2012

Bilbolagets marknadsområde utökas med orterna Gävle och Sandviken som representerar märkena Volvo, Renault och Dacia.

2013

Ny lastvagnsanläggning invigs i Hudiksvall.

Bilbolaget förvärvar Lastbilsbolaget i Sundsvall och ingår nu i Bilbolaget Lastvagnar i Gävleborg AB med anläggningar i Sundsvall, Hudiksvall, Ljusdal, Söderhamn och Gävle.

2015

Försäljningen av Renault personbilar flyttar från Sundsvall till Careta.

Ny personbilsanläggning invigs i Hudiksvall.

2017

Careta byter namn till Bilbolaget Timrå för att bättre passa in med namnen på de andra Bilbolaget-anläggningarna.

Bilbolaget förvärvar Roslagsbil i Norrtälje och Östhammar bil & motor. Anläggningarna får namnen Bilbolaget Norrtälje och Bilbolaget Östhammar, precis som de övriga anläggningarna i personbilskoncernen.

Koncernen når också en viktig målstolpe. 2017 omsätter man över 2,5 miljarder kronor.

2018

Ny skadeverkstad invigs i Norrtälje.

2019

Ny- och ombyggd personbilsanläggning i Söderhamn invigs.

2020

Bilbolaget förvärvar företaget Toyota Center i Sundsvall och tar därmed över Toyotaagenturen på orten. Anläggningen behåller dock sitt namn. Detta är starten på den resa som några år senare ska innebära att ett helt nytt företag skapas under Bilbolagskoncernens paraply. Men nu går vi händelserna i förväg, en sak i taget.

Utöver Toyotaförvärvet sker en annan viktig sak i företagets historia. Nämligen att Per-Olof Persson lämnar positionen som ordförande i moderbolaget efter hela 51 år i koncernen. Sonen Martin Persson tar över ordförandeskapet och tillsammans med Per-Olofs två andra söner Henrik och Anders tar de över aktieägarmajoriteten i moderbolaget Bilbolaget Invest Sundsvall AB.

2021

Nu händer det saker i Toyota-ledet. Bilbolaget förvärvar först Toyota Gävle från Europeiska motor och några veckor senare tillkännages att Bilbolaget även förvärvar Burlin motor med fyra anläggningar: Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå. I och med förvärvet av Burlin motor får man även med agenturen för bilmärket Lexus.

Efter köpet av Burlin motor, som med 700 miljoner i omsättning och 110 anställda blev Bilbolagets ditintills största förvärv, trodde många att det skulle dröja innan fler företag köptes. Men tji fick de, för Martin Persson och Bilbolaget hade större planer.

I december 2021 tillkännagavs nästa nyhet. Bilbolaget förvärvar Volvorepresentanterna i Uppsala: Bilias och före detta Upplands Motors anläggningar. Tillträde planeras ske sommaren 2022.

2022

Efter köpet av Burlin motor har Bilbolaget nu egentligen tre, separata från varandra, Toyota-företag. Toyota Center i Sundsvall, Europeiska motor i Gävle och Burlin motor. I januari 2022 grundas så Bilinorr som en sammanslagning av dessa tre bolag.

Bilinorr blir därmed ett helt eget företag under moderbolaget Bilbolaget Invest. Med anläggningar från Gävle i söder till Luleå i norr finns man representerad efter hela norrlandskusten med anläggningar som säljer Toyota, och på enstaka orter även Lexus. Därmed lämnar vi Bilinorr som från och med nu får berätta sin egen historia.

Själva blickar vi vidare mot övertagandet av de två anläggningarna i Uppsala. Nu blir den totala omsättningen i koncernen över 4 miljarder och de anställda passerar 700. Spännande tider väntar!